Spontan happening – bara i NY

Posted on September 12th, 2006 by David Bergman.
Categories: New York, Nöje.

I vilka städer – förutom möjligtvis Strängnäs – kan du läsa på en liten skylt att två trappor upp i bostadshuset ligger det ett Yogaställe som också serverar mat, och när du kommer ut ur hissen så är det spontana uppträdanden av musiker bland yogi och veganer, och bredvid dig sitter en av de största i musikindustrin, som har dragit in miljardbelopp, och trycker i sig en tallrik råris med stekt tofu. Själv försökte jag få min fru upp på scen för att försöka få skivkontrakt, tills vi kom på att hon inte kan sjunga. :-)

Nej, inte många städer erbjuder detta. Så, som Fredrik Virtanen översatte det hela: bara i New York, barn!

PS: om du undrar vem denna mogul är så kanske du ska kolla feta klädesmärken och definierade hip-hop-skivor.

0 comments.

Caféirritationer – 10 i topp

Posted on September 4th, 2006 by David Bergman.
Categories: Diverse, New York, USA.

Nu är det dags för min första 10-i-topp-lista. Denna gång gäller det de 10 mest irriterande saker människor i New York gör på caféer.

Vad gör davber mest irriterad på caféer?

  1. Megafonen. Ja, megafonrösterna finns ju överallt här, men det är speciellt i lugnare cafémiljöer de får sin fulla kraft. Jag pratar inte om “högljudde Bosse” utan om MEGAFON. Dvs, man hör varenda ord på 10 meters avstånd, genom 40 människor och hög musik.
  2. Kärringbladdraren. Detta i kombination med megafonröst är en utsökt irritationskälla. En av kvinnorna tar kommando och står sedan för 95% av pratet de närmaste två timmarna. Oerhörde ljudnivåer uppnås. Ett plus är om diskussionen gäller strunt.
  3. Mobilprataren. Ja, du gissade rätt, man kan kombinera megafon med kärringbladder även in i en mobil lur, och gärna i 20 minuter, högljutt. De väljer bort att möta sina offer i verkliga livet. Det är viktigt att vara nära andra, främmande, människor när man avhandlar sina “dramatiska” problem.
  4. Likestudenten. Användandet av ordet “like” vilket nästan enbart kommer från collegestudenter. Kanske de på college kan lära sig engelska. Att hålla tyst när man inte kommer på vad man ska säga är ju som bekant tabu; då kan ju någon annan ta över talpinnen!
  5. Fingerslickaren. Hela fingret åker in och sugs sedan med omsorg av. Detta ofta efter bullätning, men kan också förekomma spontant. Detta i kombination med #6 är härlig!
  6. Toagrisen. Både nummer ett och två på toaletten utan att tvätta händerna. Nej, det gäller inte bara män här, utan de flesta kvinnor struntar i att tvätta händerna efter toalettbesök. Det är värt att notera att amerikaner tror att de har överdrivet god hygien.
  7. Sockerskakaren. Skakandes av sockerpåsar. Inte en gång, inte två, utan sju gånger, minst. Detta är en stark ritual bland amerikaner, innan de häller i tre, fyra påsar i kaffet.
  8. Toablottaren. Låter toadörren stå vidöppen efter utförd ritual. Detta följer den urgamla amerikanska traditionen att “nu har jag använt X, så det är bara att gå därifrån”.
  9. Passerrumpan. Utan att se sig runtomkring så trycks alltför breda höfter och rumpor in precis bredvid dig, flyttandes såväl bord som din dryck.
  10. Sovkinesen. Han som jobbar alldeles bredvid och bestämmer sig för att ta en tvåtimmars sömnpaus inne på caféet. Huvudet bakåt och munnen vidöppen. Självklart strömmar det en flod av exotiska dofter ur denna levande luktfontän. Härligt!

Två bubblare, på väg upp på listan, är Gaparen som aldrig, under tuggor, stänger munnen, och Snoraren som är för sjuk för att ta sig till sjukjusets akutavdelning men precis orkar in på lokala caféet, och alltid medför sina egna väl använda näsdukar som sedan hålls i handen eller läggs på bordet. Dock bör påpekas att man måste ge Gaparen undantagstillstånd när man besöker kinesiska inrättningar.

1 comment.

Rak i Chelsea

Posted on August 19th, 2006 by David Bergman.
Categories: New York, Politik.

Vi mötte upp en tjejkompis i Chelsea tidigare idag. Det är en stadsdel av New York med många färger på vimplar utmed fasaderna.

I Sverige är det en politisk fråga hur vänligt sinnad man vill framstå mot homosexuella. I Chelsea är det frågan om ekonomisk överlevnad för en inrättning. Utan regnbågsfanor så kommer det manliga klientelet att minska med runt 90%.

Maktpojkar med stora biceps sitter och håller hand överallt. Det ser jag inte så ofta på Grodan vid Stureplan. Åtminstone inte innan fem, sex bira.

Jag slussar mig ut ur lokalen med hjälp av min fru som murbräck. Tillbaka till East Village, där bara tuffa machokillar bor.

0 comments.

Värmens het

Posted on July 31st, 2006 by David Bergman.
Categories: New York.

Jaha, nu börjar det. Den riktiga värmen. Du får ursäkta, Nicole, för att jag tjatar om skillnaden mellan temperatur här – i New York – och där – i Uppsala. Varje gång jag nämner att ”ni har det inte så här varmt där va” så säger hon alltid att det är precis lika varmt i Uppsala.

Ok, i så fall så är det runt 34 grader mitt på natten i Uppsala och kommer att bli närmare 40 imorgon, med värmeindex – dvs ”det känns så varmt” – på runt 45 grader.

Idag kändes det som en hårtork slog emot en när jag spatserade ut i morgonsolen i full bankmundering – erotiskt uppknäppt skjorta och Joelbyxor. Vad hände egentligen med ”Casual Tuesday”.

Förresten, när kommer du hit igen, Joel? Du skulle ju komma över en sväng under sommaren. Och när jag väl åker till Stockholm så lyckas du alltid pricka in en resa.

0 comments.

Plattityd-David

Posted on July 23rd, 2006 by David Bergman.
Categories: New York, Personligt.

Alla som känner mig vet att jag avskyr plattityder och svenskens gnäll om att det är för varmt, under de två varma veckor av värme per år. Därför kom det som en chock när jag för mig själv tänkte ”åh, vad skönt med lite svalka” idag då termometern gick ned till 23 grader.

Men det är skönt, för en dag. Tillbaka till tokvärmen i slutet av veckan dock, och jag kommer välkomna den.

Nu ska jag ut i ett ofuktigt och ”kallt” Manhattan.

0 comments.

Nervösa like, liksom

Posted on July 11th, 2006 by David Bergman.
Categories: New York.

Jorå, 14-åringar slänger sig nog med ”liksom” ganska ofta i Sverige, men här i mjölk- och honunglandet så sitter utbildade unga kvinnor – för det är alltid kvinnor – och använder ”like” var fjärde sekund. Nej, jag överdriver inte. Ett samtal – som nästan alltid är en skrikande monolog i USA – kan låta som:

He like told me that I should like apply for that new class, like. I like explained to him that they could not like accept new students, like.

Helt sjukt. Lite äldre amerikaner med utbildning använder “uhhhhh”-ljud som såväl trygghetsljud – de tycker inte om tystnad – som att hålla kvar dialogpinnen. Släpp aldrig pinnen! Låt aldrig någon annan tala och när de gör det, så sätt huvudet på sned och nicka förstående.

Nu kan ju vän av ordning undra varför Farbor ”Nästan 40” David sitter och lyssnar på yngre kvinnors samtal. Jag kan väl inte hjälpa att jag har bra hörsel! Jag tänker inte berätta om hur jag ibland sitter och säger ”där” för varje ”like” de använder för att om möjligt nå ut med en analogi, och kanske minska ”likandet”. Jag tänker ej heller berätta om hur de självklart inte ser eller hör någonting annat än den person de predikar inför och hur jag därmed enbart framstår som en gravt beteendestörd äldre farbror.

Slut på USA-gnäll för nu.

0 comments.

Kollapsad byggnad – pirriga minuter

Posted on July 10th, 2006 by David Bergman.
Categories: New York.

Kollapsad byggnad på Manhattan… Det kändes inte bra de första minuterna efter man fick reda på att en byggnad hade exploderat 8:40 och sedan kollapsat.

Det var visst ”bara” en gasledning som exploderade. Inte för att det hjälper den handfull personer som ända måste ha skadats allvarligt eller mött värre öde.

0 comments.

Rimlighetens 21-23

Posted on July 6th, 2006 by David Bergman.
Categories: New York, Sverige.

Svenskars dräglighetsintervall vad gäller sommartemperaturer krymper för varje år, emedan temperaturer skenar iväg, uppåt.

Nu är det återigen utanför de drägliga 21-23 grader i Stockholm. Panik! Låt inte barnen gå ute, och framförallt inte exponeras av den dödliga solen! Nu har jag ju missat alla rekordsomrar, och när man väl är där så var det alltid ”otroligt varmt precis innan ni kom”.

Jag lyckades dock se vad den numera chockartade värmen kan ställa till med i Stockholm för några veckor sedan, då mammor nervöst trycker på deras småttingar mössor och gömmer dem i skuggan. ”Nej! Pelle, sätt honom i skuggan, fort!!!” Vilka scener som utspelar sig nu när det är sju grader varmare kan jag svårligen föreställa mig.

Från ett idag ganska kallt New York – fast imorgon blir det långt över den svenska dräglighetströskeln igen.

0 comments.

« Previous Page « Newer